Anar att det är så här läraryrket är, fyllt av ångestladdade händelser iform av farväl. Jag vill vara kvar på skolan mer än något. Suck, varför öppnar det sig bara inte för mig nu?!
Jobbigt när man vet flera personer man "tävlar" emot för att få tjänsterna...
Updt: när man dessutom vet att det finns en i kommun som är inLASad så känns det ju ännu värre, tjänsten på "min" skola kan jag nog se mig i stjärnorna efter... Typiskt, det var ju det som höll mig glad!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar